Den 16 december är det 2 år sedan vi hämtade hem Hermann
Då var hon så här liten och söt
och busig...
Hon älskar snö och sand...då blir hon helt tokig.
Hon är ganska demonstrativ i hennes sätt att visa när hon vill något.
Hon använder ofta sin charm för att få sin vilja igenom
Att alltid vara i centrum är en självklarhet...
Om jag inte får som jag vill, blir jag ledsen....
Konsten att njuta av livet föddes hon med...
"jag kommer att ligga här och tjura tills dess att du ger dig...
Hundgården är inget för denna dam...
långt under hennes värdighet att vara på ett sånt ställe.
Det finns ju varken duntäcken, soffor, kuddar eller liknande...
Det tog ett tag innan hon lärde sig trappan. det gick bra att gå upp men ner...
Jätte-farligt.
Stenkompisen införskaffades långt innan Hermann föddes.
Det man gräver ner i snö (köttben) kommer verkligen upp vid tö och då får hon panik eftersom alla vinterns köttben då måste grävas ner i den knappt tinade marken innan alla våra andra hundar upptäcker dem.
Det tar ett tag att vänja sig vid att man har mycket skinn, vilket kräver en viss teknik när man ska gå nerför en trappa.
Hon är ofta med på mina inköpsturer. Hon älskar att åka bil med hatar att vänta i bilen vilket utlöser hennes behov att uttrycka sitt missnöje i ett hemskt ylande som gör att alla i närheten tror att hon misshandlas.
Varje sommarkväll kämpar vi en kamp om de sista solstrålarna på trappan.
Drottningen av Bergshult.
Hon luktar gärna och LÄNGE på blommorna. Rosor är en favorit.
Ska vi åka snart?
Hon brukar inte ta sönder saker men man kan ju bli frustrerad när det inte blir någon skogsrunda!
Varmt eller är du fräck?
Hon har naturligt övertagit rollen som Lillstugan Antik's maskot.
Ibland kan man ju undra varför majoriteten av antikhandlare har hund.
Vad tror du är orsaken???
/Trine
